LiVS--UppGift!?Hmmm

Ja, du att skriva om sin livsuppgift. Det kan vara svårt. Jag har tänkt på detta mycket. Vad ska man göra med sitt liv? Vad är det som verkligen betyder något där ute i det dunkla mörkret...livet utanför de fyra murar/väggar vi bor inuti. Hmm...It's a tricky question to answere...men jag tror att jag har ett alternativt svar till denna mycket lustiga fråga. Jag är beroende av andra människor, och i viss mån är några andra människor beroende av att jag finns också...mer eller mindre indirekt eller direkt. Ja, vad tänker jag om det då? Jo, att eftersom att det är så så finns det ju i alla fall om ändå väldigt liten mening med att jag lever här...och kanske är det viktigt att jag lever här på jorden, just nu. Det finns ju en chans att jag som så många andra är mera lämpade till att ägna sig åt något speciellt och alltså då ge något till andra genom att jag gör något som jag kan vara bra på. Så på det viset har jag och andra med för den delen, ett ansvar att ge så mycket jag kan av det till andra...frågan är bara hur och vad? Oftast..! Men inte är det väl så hemskt svårt att veta vad man är ämnad för eller vad man är bra på? Kan man tänka...men det är det...för inte är det någon annan som verkligen kan säga vad du eller jag ska göra och inte göra...så då är det upp till mig själv att förstå detta.

Jag har som sagt tänkt en hel del på detta...och det finns inget enkelt svar på detta. För en del är det enkelt, även fast det känns som mera sällsynt än det motsatta. Jag har alltid känt en stor dragningskraft till STÖRRE städer...alltså större än den jag vuxit upp...men samtidigt så trivs jag bra där jag vuxit upp eftersom att det är så många som jag känt så länge som bor här. Dock betyder det ju inte att de bara försvinner eftersom att jag flyttar...när jag gör det. fast det känns svårare att tänka på att lämna staden nu när jag gillar den mera än vad jag gjorde förut...jag menar ju att det är så klart enklare att lämna det man inte gillar - !

Så om, när jag flyttar så blir det till någon större stad...så långt har jag insett i alla fall...då går jag lite miste om den kära vänskap jag har till många här i vardagslivet...men det GÅR att hålla kontakten, i alla fall med dem man verkligen gillar.

Sedan så funderar jag på vad jag ska arbeta med - hur jag når dit på ett roligt sett..etc...det tar jag en annan gång!

Hur känner du inför dessa frågor? Är de: Lätta? Enkla? Svåra? Omöjliga eller rent av roliga?

Jag har bestämt mig nu att börja inrikta mig här i livet...det finns nog en hel del som passar mig bättre att göra...än att inte följa mitt hjärta!

Ta hand om er!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0