Jag är min egna plågoande.

Idag har varit en helt okej dag, men jag har börjat att tänka på vad jag ska göra till hösten. Jag tror att jag vet vad jag vill göra, som oftast, ungefär men den här gången kan jag inte säga på rak arm om vägen dit. Lustigt nog så är det ofta så i mitt liv. Jag vill mycket och ibland så lyckas jag och ibland inte.

Det är inte rätt att säga att allt som händer har en mening, eftersom att allt har inte en mening. What about disasters? Murders? etc. Det finns ingen bra anledning till allt och fram för allt så betyder det inte att bara för det har hänt eller händer så är det rätt. Jag undrar ibland varför man ljuger för sig själv och säger att allt har en förklaring att det var lika bra som hände.

Jag vill också hela tiden tro att det kommer att lösa sig av sig självt, men hur? Varför tror jag det? Obotlig optimism? Eller så njuter jag av ovissheten. Varför låta sin framtids utfall bestämmas av livets lotteri? Jag är fri om jag bestämmer mig för det! Ingenting är omöjligt. Det finns plats för all godhet. Det finns tid för det allra bästa.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0